Jävla morgon :/

Mår skit. Vaknade, skjutsade mamma till jobbet. Kollade på tv-serier i 1½ timme. Bröt ihop. Tröståt. Kollade på ett entimmesavsnitt till. Fortsatte gråta. Ett avsnitt till. Mår fortfarande skit.

562,7 kcal. Glass, kakor, puffat ris, mjölk. Ville spy efter det men gjorde det inte. Dels för att jag inte förtjänar det, dels för att jag vet att ingenting blir bättre om man spyr. Bulimi är inte bra och jag tänker hålla mig borta från det. Men varför måste jag vara så dum att tröstäta? Det hjälper ju inte... Och jag kommer ju verkligen inte bli smalare om jag vräker i mig mat.

Vågen visade 52,2 kg. Ett hekto, trots att gårdagen var den bästa på väldigt länge. Kommer jag alltid ha 19 i BMI? Jag vill bara ner något kilo till men ändå är det så svårt, vikten har i princip inte förändrats sen sista maj! Det känns som att kroppen kämpar emot, den vill inte att jag skall bli smalare. Så jag måste börja kämpa hårdare än någonsin.

Problemet är att jag antagligen inte klarar av det just nu. Hela mitt liv är fucked up och jag mår skit. Har ett möte inbokat för att diskutera en praktikplats till mig.. Får jag något att göra på dagarna blir det nog lite lättare, har ju praktiskt taget varit arbetslös i ett år. Har man inte varit där så inser man inte hur jävla tufft det är. Men det är fortfarande massa saker som är skit, som jag inte vet hur jag skall lösa, vad jag vill, vad jag känner..

Allt är bara så rörigt.. Tänker kolla på ett avsnitt till nu, vila huvudet en stund.